det spökar i mig..

sitter på Msn och pratar med älsklingen via webcam såå skönt att kunna se honom & höra honom men jobbigaste av allt är att inte kuna röra honom, att inte kunna ta på honom..

Hela dagen idag har jag varit riktigt nere, därav mitt tidigare blogginlägg.. Jag mår riktigt uselt just nu, det beror nog mest för att jag inte kan träffa Magnus och umgås med honom och samtidigt mår jag dåligt rent psykiskt och fysiskt, jag är trött, mår illa, har ont i magen/huvudet och sover dåligt, dessutom är inte min kondition den bästa heller, förut kunde jag lätt ta en powerwalk utan att ens bli de minsta anfådd, men nu klarar jag knappt av att gå upp för alla trappor till tredje våningen där jag bor, jag är dessutom väldigt anfådd när jag kommer till praktiken på Resurscentrum trots att jag inte går snabbt alls.. Undrar vad de är som spökar i mig just nu, är de en jävla vinterkräksjuka eller kanske en influensa? - Vad det än är så hoppas jag verkligen att jag får klarhet i dte och att de går över, tar väldigt mycket på mig som "Emmsan" att inte kunna vara mitt riktiga JAG pga att jag mår såhär just nu..

När jag väl är Emmsan, är jag väldigt glad, mysig (Enligt Åsa) sprallig, social och kanske lite för pratglad, nu är jag nästan intenting av de jag nämde, jag är nog mer åt de andra hållet - tillbakdragen, tyst och sluten.. Usch!! 


Aja, ska prata mer med mitt hjärta nu, tack älskling för att du finns!! Utan dig vet jag inte vad jag skulle göra, du ger mig sån kraft och vilja, kraften och viljan att göra saker, att besegra mina hinder/utmaningar, som tex mitt självförtroende som kanske inte är det bästa nu när jag mår som jag mår.. Magnus, du finns alltid och det är så skönt att kunna luta sig mot dig, att veta att du alltid finns! Jag älskar dig! ♥


Vill även tacka Marianne, för alla goa, snälla och riktigt underbara kommentarer som du skriver i min blogg, verkligen jättekul att du läser bloggen :)



Kommentarer
Postat av: Marianne

Emma! Om allt bara skulle gå på räls och du aldrig skulle finna några nyanser så skulle livet bara vara som ett rakt snöre! Det är uppgångarna och nedgångarna som är själva livet!

Inte så lätt att hantera alla gånger men det är ändå så livet ser ut!

Om man inte har provat att ha tråkigt så vet man inte när man har roligt;-) Kramar!

2010-12-07 @ 19:06:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback